🎾 IESS Music

Musik Ă„k 7

Höstterminen HT2026 — FrĂ„n blues till hiphop · Notation · Bandprojektet · Soundtrap-studion

⚡ Hoppa till veckans lektion

Veckoplanering

v.34 VĂ€lkommen till Ă„k 7

Nytt Ă„r, större ljud! Vi kartlĂ€gger terminen — musikhistoria, notfördjupning, Bandprojektet och Soundtrap-studion — och gĂ„r pĂ„ djupet med nĂ„got varje musiker pĂ„ den hĂ€r nivĂ„n mĂ„ste kunna: hur högt Ă€r för högt, vad som faktiskt skadar hörseln och rösten, och hur du skyddar dem för livet.

💡 Visste du? The Who spelade sĂ„ högt 1976 — 126 decibel — att de hamnade i Guinness rekordbok. Gitarristen Pete Townshend förlorade senare stora delar av sin hörsel.

FrÄn blues till hiphop

v.35–37 · 3 lektioner
v.35 Bluesrepetition → Gospel & soul

Ni kan bluesen — nu följer vi vart den tog vĂ€gen. En snabb repetition, sedan spĂ„rar vi hur gospelns kyrkokraft blev till soul: Sam Cooke, Aretha Franklin, och rösten som det största instrumentet av alla.

💡 Visste du? Thomas A. Dorsey, 'gospelmusikens fader', började som bluespianist under namnet Georgia Tom.

v.36 Rockens födelse

Blues plus fart plus attityd Ă€r lika med rock'n'roll. Vi följer linjen frĂ„n Chuck Berry och Sister Rosetta Tharpe via Elvis och Beatles till rocken du hör idag — och lyssnar efter blues-DNA:t som gömmer sig i alltihop.

💡 Visste du? Chuck Berrys 'Johnny B. Goode' finns ombord pĂ„ rymdsonderna Voyager — om utomjordingar nĂ„gonsin hittar dem Ă€r rock'n'roll en del av mĂ€nsklighetens presentation.

v.37 Hiphop: FrÄn kvartersfest till vÀrldsscen

Sista kapitlet i vĂ„r utvecklingshistoria: hur DJ:s i Bronx loopade trumbreak pĂ„ kvartersfester och uppfann hiphopen. Sampling, rap, beats — hur ett partytrick frĂ„n 1973 blev vĂ€rldens största genre, och hur hiphopen blev en röst för identitet och gemenskap.

💡 Visste du? Den första stora hiphopskivan, 'Rapper's Delight' (1979), spelades in i en enda tagning — nĂ€stan 15 minuter lĂ„ng.

Musik i film & spel

v.38 · 1 lektioner
v.38 Musik i film & spel

Hur fĂ„r musiken en scen att bli lĂ€skig, en bosstrid episk, en seger ljuv? Vi analyserar filmmusik och spelsoundtrack: ledmotiv (en karaktĂ€rs egen melodi), spĂ€nning, tystnad — och hur tvĂ„ toner kan skrĂ€mma en hel vĂ€rld. Vi stĂ€nger historiekapitlet med den stora Kahooten om resan frĂ„n blues till hiphop.

💡 Visste du? John Williams tema till Hajen anvĂ€nder bara tvĂ„ vĂ€xlande toner — och gjorde en hel generation rĂ€dd för att bada.

Notfördjupning

v.39–40 · 2 lektioner
v.39 Notation 1: Repetition & vidare

Vi dammar av noterna, pauserna och notvĂ€rdena frĂ„n Ă„k 6 — och gĂ„r sedan vidare: punkterade noter, bindebĂ„gar, och hur pauser formar musiken lika mycket som ljudet gör. Att lĂ€sa noter Ă€r en superkraft; den hĂ€r veckan levlar vi upp den.

💡 Visste du? Beethoven fortsatte komponera efter att han blivit döv — han sĂ„gade benen av sitt piano och kĂ€nde vibrationerna genom golvet.

v.40 Notation 2: Rytm, dynamik & ackordanalys

Sextondelar, dynamik frĂ„n pianissimo till fortissimo, och musikerns vardagsverktyg: ackordschemat. Vi lĂ€r oss lĂ€sa precis den sortens schema ditt band ska spela efter i nĂ€sta block — det hĂ€r Ă€r bron in i Bandprojektet.

💡 Visste du? Tjajkovskijs uvertyr 1812 krĂ€ver riktiga kanoner i partituret — en av de högsta ljudanvisningar som nĂ„gonsin skrivits in i musik.

Bandprojektet

v.41–45 · 4 lektioner
v.41 Bandprojektet 1: Ackord-bootcamp

Bandprojektet börjar! Först: vĂ€ck fingrarna. Vi repeterar de fyra ackorden frĂ„n Ă„k 6 — E, C, G och D — fĂ„r bytena mjuka igen och tittar pĂ„ rollerna ett band behöver: gitarr, klaviatur, bas, trummor, sĂ„ng.

💡 Visste du? Status Quo brukade skĂ€mta om att de byggde en 40-Ă„rig stadionkarriĂ€r pĂ„ tre ackord.

v.42 Bandprojektet 2: Bilda band, vÀlj lÄt

Den hĂ€r veckan bildas banden: minst fyra medlemmar, alla med en roll. Tillsammans vĂ€ljer ni en lĂ„t som funkar med vĂ„ra ackord, lĂ€ser dess ackordschema och gör en repplan. VĂ€lj klokt — det Ă€r den hĂ€r lĂ„ten ni ska framföra.

💡 Visste du? ABBA:s 'Dancing Queen' nĂ„dde förstaplatsen i USA 1977 — fortfarande Sveriges största musikexportögonblick.

v.43 Bandprojektet 3: Repetition

Full repetition: ert band kör lĂ„ten frĂ„n inrĂ€kning till avslut. Veckans riktiga fĂ€rdigheter Ă€r att lyssna pĂ„ varandra, hĂ„lla en gemensam puls och laga de skakiga stĂ€llena i stĂ€llet för att börja om. Sen Ă€r det höstlov — behĂ„ll lĂ„ten i huvudet! 🍂

💡 Visste du? NĂ€r mĂ€nniskor sjunger tillsammans börjar deras hjĂ€rtan slĂ„ i takt med varandra.

v.44 HÖSTLOV

Inga lektioner — vila och ladda om!

v.45 Bandprojektets final: UpptrÀd!

Dags för konsert. En fokuserad sista repetition, sedan framför varje band sin lĂ„t för klassen. Nervositeten ingĂ„r — det gör kĂ€nslan efterĂ„t ocksĂ„. Det Ă€r det hĂ€r hela blocket har byggt mot.

💡 Visste du? Queens 20 minuter lĂ„nga spelning pĂ„ Live Aid 1985 kallas ofta för tidernas bĂ€sta liveframtrĂ€dande.

Soundtrap-studion

v.46–50 · 5 lektioner
v.46 Soundtrap 1: VĂ€lkommen till studion

Alla fĂ„r en egen studio: en elev, en dator. Vi lĂ€r oss Soundtraps grunder — spĂ„r, tidslinjen, tempo, inspelning och uppspelning — och gör vĂ„ra första ljud. HĂ€rifrĂ„n till jul Ă€r du producent.

💡 Visste du? Soundtrap grundades i Stockholm — studion du jobbar i föddes i Sverige.

v.47 Soundtrap 2: Looparnas kraft

Soundtraps inbyggda loopar Ă€r ditt instrumentbibliotek. Vi lĂ€r oss hitta, kombinera och klippa loopar sĂ„ att de groovar ihop — trummor med bas, ackord med melodi — och improviserar egna melodier ovanpĂ„ med skĂ€rmklaviaturen. Ett helt ljudlandskap, byggt av dig.

💡 Visste du? 'Amen-breaket' — ett sex sekunder lĂ„ngt trumsolo frĂ„n 1969 — har samplats i tusentals lĂ„tar, frĂ„n hiphop till drum'n'bass.

v.48 Soundtrap 3: Din lĂ„t — tre delar

Nu Ă€r det din lĂ„t. Uppgiften: komponera en lĂ„t med tre tydliga delar — till exempel intro, vers och refrĂ€ng — som lĂ„ter olika men hör ihop. Formen Ă€r veckans hemliga vapen: det Ă€r den som gör en lĂ„t till en lĂ„t.

💡 Visste du? Billie Eilish och hennes bror Finneas spelade in hennes debutalbum i ett sovrum — med samma sorts verktyg som du anvĂ€nder nu.

v.49 Soundtrap 4: Producera & putsa

Producentvecka: volymbalans, panorering, effekter, övergÄngar mellan dina delar. Vi lyssnar med nya öron, stryker det som inte funkar och putsar det som gör det. SmÄ beslut gör stor skillnad nu.

💡 Visste du? 'Loudness-kriget' Ă€r pĂ„ riktigt: mĂ„nga moderna lĂ„tar Ă€r sĂ„ hĂ„rt komprimerade att en vinylskiva frĂ„n 80-talet kan ha mer dynamik Ă€n en streaminghit.

v.50 Soundtrap 5: Slutför & slÀpp

Deadlinevecka: sista fixarna och export — din lĂ„t lĂ€mnar studion. Vi tar ocksĂ„ en riktig producentfrĂ„ga: vem Ă€ger en lĂ„t byggd av loopar, och vad fĂ„r du egentligen göra med musik du slĂ€pper?

💡 Visste du? Ed Sheeran har stĂ€mts flera gĂ„nger för sina ackord — och domstolar har slagit fast att ingen kan Ă€ga en ackordföljd.

v.51 Releasefest & julavslutning

Releasefest! Vi lyssnar pĂ„ allas Soundtrap-lĂ„tar i de stora högtalarna, banden kör ett extranummer för de som vĂ„gar, och vi avslutar terminen med en Kahoot om allt frĂ„n gospel till loopar. God jul! 🎄

💡 Visste du? Mariah Carey sĂ€ger att 'All I Want for Christmas Is You' skrevs pĂ„ ungefĂ€r en kvart — den drar fortfarande in miljoner varje december, 30 Ă„r senare.

Spela & öva 🎼

đŸŽ” FrĂ„ga Melody Din AI-musikkompis — förklarar, frĂ„gar ut och hjĂ€lper dig öva 👂 Gissa stilen TrĂ€na örat inför lyssningstestet 🎾 12-takters bluesbyggare Bygg den klassiska bluesen pĂ„ gehör đŸ„ Beat Lab Gör ett beat och bygg det sen i Soundtrap ⚡ Paushjulet Snurrar fram rörelsepausen — för klassrumsskĂ€rmen

Om kursen

Förra Ă„ret lĂ€rde ni er var bluesen kom ifrĂ„n. I Ă„r följer vi hela floden: hur blues blev soul, rock och hiphop — sedan bildar ni ett riktigt band och upptrĂ€der, och avslutar terminen som producenter i Soundtrap med en slĂ€ppt lĂ„t med ert namn pĂ„.

Terminens fyra block
  1. FrĂ„n blues till hiphop (v35–v37) — snabb bluesrepetition, sedan utvecklingen: gospel & soul, rockens födelse, och hiphop frĂ„n kvartersfest till vĂ€rldsscen
  2. Musik i film & spel (v38) — hur musiken styr kĂ€nslorna i film och spel, plus den stora historie-Kahooten
  3. Notfördjupning (v39–v40) — repetition av noter, pauser och notvĂ€rden, sedan vidare: punkterade noter, bindebĂ„gar, sextondelar, dynamik och ackordscheman
  4. Bandprojektet (v41–v45) — repetera de fyra ackorden frĂ„n Ă„k 6, bilda band om minst fyra, vĂ€lj lĂ„t, repa — och upptrĂ€d live
  5. Soundtrap-studion (v46–v50) — en elev, en dator: lĂ€r dig studion, bemĂ€stra loopar och komponera din egen lĂ„t med tre tydliga delar

Terminen avslutas med Releasefesten i v51: allas Soundtrap-lÄtar i de stora högtalarna.

Varför lÀser vi musik? (frÄn kursplanen)

Musik finns i alla kulturer och berör mÀnniskor sÄvÀl kroppsligt som tanke- och kÀnslomÀssigt. Musik som estetisk uttrycksform anvÀnds i en mÀngd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den Àr ocksÄ en viktig del i mÀnniskors sociala gemenskap och har betydelse för individens identitetsutveckling. I vÄr tid förenas musik frÄn skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck.

Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhÀllets kulturliv.

VÄra mÄl i Äk 7 (LGR22)

Musiken i skolan följer den svenska lĂ€roplanen, LGR22. Ämnet utvecklar tre lĂ„ngsiktiga förmĂ„gor:

  1. Sjunga och spela i olika musikaliska former och genrer
  2. Skapa musik samt uttrycka och kommunicera tankar och idéer i musikalisk form
  3. Uppleva och reflektera över musikens innehÄll, funktion och betydelse i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang

Åk 7 Ă€r starten pĂ„ stadiet Ă„k 7–9. Det betyder att vi ska:

  • Sjunga och spela melodi och ackompanjemang med genretypiska musikaliska uttryck, unisont och i stĂ€mmor
  • Improvisera rytmiskt och melodiskt, och komponera i olika genrer — till exempel lĂ„tar och ljudkompositioner
  • Spela ackord-, melodi-, bas- och slagverksinstrument och skapa musik med digitala verktyg
  • Arbeta med de musikaliska byggstenarna, nu Ă€ven ackompanjemangsmodeller och basgĂ„ngar
  • LĂ€sa musiksymboler, ackordbeteckningar och noter — musikernas arbetssprĂ„k
  • FörstĂ„ vad som kan skada röst och hörsel, och hur skadorna kan förebyggas
  • KĂ€nna till rĂ€ttigheter och skyldigheter vid bruk av musik i olika sammanhang
  • Följa hur genrer vĂ€xer fram ur varandra, och möta centrala lĂ„tskrivare, tonsĂ€ttare och verk

Bedömningen i Äk 7 tittar pÄ hur du genomför din stÀmma nÀr vi sjunger och spelar tillsammans, hur du uttrycker idéer nÀr du skapar musik, och hur du urskiljer instrument och karaktÀrsdrag i olika typer av musik.

SÄ tÀcker terminen kursplanen
  • FrĂ„n blues till hiphop → framvĂ€xten av genrer samt centrala lĂ„tskrivare och verk; musikens roll för identitet, normer och grupptillhörighet
  • Musik i film & spel → musik som meningsskapande uttrycksform i olika medier
  • Notfördjupning → musiksymboler, ackordbeteckningar och grundlĂ€ggande notkĂ€nnedom; musikaliska byggstenar
  • Bandprojektet → sĂ„ng och spel med genretypiska uttryck, i ensemble; ackompanjemang pĂ„ ackordinstrument
  • Soundtrap-studion → komposition i olika genrer med digitala verktyg; musikalisk form; rĂ€ttigheter och skyldigheter vid bruk av musik (loopar, att slĂ€ppa musik)
  • Kickoffveckan → orsaker till röst- och hörselskador och hur de förebyggs

Musiken lĂ€ses i halvklass, en termin per lĂ€sĂ„r — den hĂ€r terminen Ă€r hela musikkursen i Ă„k 7 för den hĂ€r gruppen. I Ă„k 8 och Ă„k 9: konstmusik och folkmusik frĂ„n olika epoker, fördjupad improvisation och mer musik i film och spel.

Lyssningsexempel

Klicka pÄ en stil för att lyssna, eller pÄ ett artistnamn för att lÀsa mer.

Soul Aretha Franklin
Rock'n'roll Chuck Berry
Hiphop Grandmaster Flash

Stödtider

Uppdateras snart! Sal: Folkets Park